Studenter vill ta fram saltsten i burk

Marknadens saltstenar innehåller för lite salt jämfört med vad en häst behöver. 
Men på Dilles Naturbruksgymnasium försöker nu tre elever att få fram en produkt som ska täcka hästars saltbehov. 

Enligt, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU får hästen i sig för lite salt, trots att de har tillgång till saltsten.
Detta vill Rebecca Oskarsson, Karin Gillberg och Paulina Mark göra något åt. De tre tjejerna läser andra året på Dille Gårds Naturbruksgymnasium och har fått möjlighet att under ett läsår driva ett företag genom Ung Företagsamhet.
Deras ide är att skapa en saltsten i burk som ska täcka hästars saltbehov.
 – Syftet är att hästarna ska bli naturligt friskare, säger Rebecca Oskarsson, till Östersunds- Posten.

– Saltstenarna som finns i dag är för kompakta, och hästarna får inte i sig så mycket salt som de behöver. Burksaltet skulle lossna lättare, och efter ett träningspass behöver hästen bara slicka på burksaltet några gånger för att få tillbaka det salt den förlorat under träningen, säger Paulina Mark till Östersunds- Posten.
Deras saltsen i burk skulle kosta ungefär dubbelt så mycket som vad saltstenar idag kostas. Men det ser ungdomarna som inget hinder. De hoppas och tror att hästägare kommer vara mån om sina djurs hälsa och därmed intresserade av produkten.
De hoppas att produkten kan bli verklighet före sommaren innan deras företagsprojekt ska avslutas.
– Om det inte skulle fungera före terminens slut kommer vi att fortsätta och kämpa för den här idén under nästa läsår, som ett annat projekt, säger Karin Gilberg, till Östersunds-Posten.

Källa: Östersunds-Posten

Skridskor tillverkade av djurben

Skenben från hästar, kor eller får användes under bronsåldern vid tillverkning av skridskor. Skenbenet slipades och spändes fast på foten med remmar instuckna i hål som borrats i benet. Det var inte förrän på 1600-talet som den mer moderna järnskridskon dök upp.

Källa: Historiska Museet

Hur våra husdjur blev tama

Just nu finns en väldigt intressant dokumentär från National Geographic på SVT play. Den handlar om hur våra djur, kor, grisar, får och hundar som en gång var vilda idag är tama och domesticerade. 
Den är värd att se. Här kommer en direktlänk till programmet: Hur blev de tama?

Hund och katt kan trivas ihop

  
En hund och en katt i samma familj kan bli bästa vänner. Det visar en forskning gjord i Israel. 

 Många hundar gillar att jaga katter. Och katten ja, den fräser och visar klorna tillbaka. Men det finns undantag där hundar och katter går ihop. Forskare vid Tel Aviv University i Israel beslutade sig därför att försöka ta reda på vad det är som avgör om en hund och en katt kan bli vänner.

Först och främst visar deras forskning att det är viktigt att både katt och hund inte hunnit bli vuxna utan åtminstone är tonåringar när de träffas första gången.  För om katten och hunden var unga var även chansen stor att de accepterade varandra utan att hamna bråk.

En annan upptäckt var att när hunden och katten väl blivit kompisar lärde de sig att avläsa varandra kroppspråk och kunde på såvis kommunicera med varandra. När de kommit så här långt i sin relation hade varken katten eller hunden några problem med att dela samma vattenskål, tvätta varandra, leka eller sova tillsammans. De hälsade till och med på varandra med nos till nos.

Källa: Nyfiken Vital

Ny metod att diagnosera vingelsjuka

Vingelsjuka är en dödlig virussjukdom som varit svår att diagnosera hos katt. Men nu har Jonas Wensman från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, utvecklat tester som gör det lättare.

Tidigare har veterinärer varit hänvisade till obduktion av hjärnan och ryggmärgen för att säkert kunna fastställa att en katt har vingelsjuka. Nu finns det två metoder som gör det lättare att ställa diagnos på levande katter. 

I den ena metoden används en molekylärdiagnostik som visar om det finns spår av virusets arvsmassa genom provtagning. 
Den andra metoden som beskrivs mer tillförlitlig visar om det finns eventuella antikroppar mot viruset i blodserum. 

Jonas Wensman har också i sitt doktorarbete studerat samspelet mellan viruset och värdjuret för att bättre förstå hur sjukdomen uppkommer. Wensmans tester visar på att det är viruset, och inte korppens egna immunförsvar mot viruset, som orsakar syntom som vinglig gång.

Fakta: Vingelsjuka är en neurologisk virussjukdom som yttrar sig i vinglig gång och beteendeförändringar. Viruset heter bornavirus och ger en kvarstående infektion av celler i det centrala nervsystemet. Sjukdommen har ofta dödlig utgång.


Källa: forskning.se