Bulldogen har för stort huvud, att de kan inte föda utan kejsarsnitt. Cavalier King Carles Spaniel har fått ett så litet huvud att de ofta tvingas lida med ständig huvudvärk, då skallbenet inte är tillräckligt stort för hjärnan. Mops har ett för platt ansikte och lider av andningssvårigheter.
Tyvärr finns det många fler exempel på sönderavlade hundraser. Ur djurskyddssynpunkt är den pågående aveln för mig djurplågeri. Låt hunden vara och förbli hund och inte en varelse som ska tvingas lida för att människan vill experimentera utseendet.
Det räcker att bara gå 50 år bakåt i tiden och jämför hur en boxer såg ut då och nu. Kolla speciellt in boxerns nos.
Boxern för 50 år sedan
Och så här ser boxern ut idag.
Tycker också det är intressant att se på äldre hundrasbilder och jämföra dessa med bilder från idag. Min mor har ju fler bilder hemma i Stockholm. Jag får ta en genomgång nästa gång jag åker söderut.
SvaraRaderaAvel är så spännande och jag skulle vilja lära mig mer om den. I nötvärlden te.x, brukar en första avkomma av blandraskorsning bli bra, kanske t.o.m bättre än föräldrarna. Men om man sedan korsar tillbaka med en av raserna igen i denna 50/50 blandras, så blir ofta resultatet sämre. Detta fenomen har även ett namn och kallas Heterosiseffekt. Finns även inom grisaveln... (en parentes).
Men jag håller med dig om de negativa aspekterna av extrem utseendeavel. Men samtidigt så är ju renrasaveln ett verktyg till att upptäcka, utforma, osv, program för att undvika ex sjukdomar. Aveln leder ju också till en utveckling och förbättring av hundraserna. (vissa då kanske). Jag gillar dock inte utvecklingen av att raser delas upp i en arbetande variant och en utställningsvariant... :-/ Intressant som sagt...
Emma: Intressant inlägg och även diskussion som vi hade över en fika igår kväll :)
SvaraRaderaAveln kan som du säger ha positiva effekter, men just det här med att människan går in och avlar för utseendet skull och alla negativa effekter som där blir- det tycker jag inte om.